går över gatan klädd i gul skyddsväst och ömsint bärande en vacker korg fylld med bananer. Han släntrar in på gården där arkitektkontoret ligger. Fruktleverans till personalen. Det finns en ganska stor skara med företag som levrerar frukt, sköter akvarier och vattnar företagens blommor. Han kommer tillbaka från arkitekterna och kör iväg i den stora skåpbilen till nästa adress där man längtar efter frukt. Är det bara jag som grubblar över varför man måste proffessionalisera bnaninköpen?