Berlin, Fasanenstrasse, inne i trädgården. Där satt jag i augusti och upptäckte att jag kunde läsa och njuta av Die Zeit, veckotidningen med alla analyserna, tjock som tre Dagens Nyheter. Det var en hisnande upplevelse, min gamla skoltyska fungerade!
Efter den torsdagen har jag praktiskt taget varje vecka gått ner till Centralen i Uppsala, där de har en bunt av tidningen. Jag är inte ensam.
Vi är mer amerikaorienterade än vi anar, visserligen vet vi det men vi vet inte hur mycket vi påverkas av det amerikanska nyhetsflödet. När jag nu läser en kontinentaleuropeisk tidning upptäcker jag långsamt att något förändras: jag får ett annat perspektiv på saker och ting. Det är svårt att beskriva, men det känns skönt, faktiskt känns det på något sätt som att komma hem, att bli mer europeisk.