Jag sitter på den långsträckta öns kaj och ser tvärs över mot Venedig. Jag bad om ett glas vin och fick det snabbt, fick veta att jag kunde betala senare. Kvällen är varm, vaporetti, vattentaxi, kör fram och åter, en stor färja på väg ut mot Lido passerar. Bakom mig ligger det stora vandrarhemmet jag övernattar på.
Logement med sexton bäddar, avbalkade med väggar i avdelningar med fyra sängar. Skåp för värdesaker, sänglinne ingår i priset liksom kontinental frukost. När jag vaknar på morgonen och slår upp fönstret ser jag snett över vattnet mot S:t Marcusplatsen. Öppet vatten, en vidunderlig utsikt med ett av världens sju underverk inom armlängds avstånd, så känns det.
Då gör det inget att det är lite stökigt fram till tolv på natten. Sedan är det lugnt och jag förundras över hur djupt och hur länge riktigt unga män kan sova.