Jag arbetar privat och numera i ett hus från 1883, där det kryllar av terapeuter av alla sorter, kognitiva och dynamiska och tre psykiatrer och en kinesisk doktor och kliniken Fotfilen och Holger Lundqvist Dansstudio (den gamle charmören närmar sig de nittio men är still going strong) och en del annat löst folk. Dit flyttade jag för tre dagar sedan och så reste jag till Venedig. I dag fick jag sms från yngsta dottern att det brunnit i huset. Hon hade läst det på datorn eftersom hon arbetar i Stockholm men håller kontakten med den stad jag hoppas hon skall flytta åter till. Det var en säregen känsla av att kanske alla journaler och annat skulle ha brunnit upp så plötsligt efter flytten, den kändes så att säga rätt onödig. Lyckligtvis hade jag säkerhetskopia hemma - men alla papper!
Det visade sig till slut - efter en del sms:ande och telefonsamtal - att mitt rum var bara lätt rökigt, minst skadat av alla husets rum, det var ena restaurangen i våningen under som hade fattat eld. Att sitta på kajen i Venedig och grubbla över det här, tills jag visste vad som hänt, kändes egendomligt.