ligger öppen i augustikvällen, solen står lågt och lyser in mellan pelarna i Brandenburger Tor. Varmt och stilla på Unter den Linden, som är ungefär lika upphetsande som Narvavägen; den här delen av Berlin är vackert representativt men ännu inte något kommersiellt eller politiskt centrum. Bara några kvarter iväg ligger de gamla regeringskvarteren, de som bombades sönder i slutet av andra världskriget och där det fortfarande finns ödetomter. Under marken finns resterna av Hitlers bunker.
Trots att man försöker och delvis har lyckats med att få hit märkesvaruhusen, trots att Friedrichsstrasse blivit "fin gata" är det väl frågan om inte västra Berlins köpcentrum, borta vid Bahnhof Zoo, kommer att behålla sin kommersiella dominans; östra Berlin blir ett stillsammare centrum, kulturellt välförsett men utan restauranger och kommers kommer det att dröja decennier innan centrum förskjuts, hur mycket berlinarna i öst än skulle önska att det gjorde det.
Kurfürstendamm släpper nog inte greppet. Jag tror inte det "nya" gamla Berlin kommer att bli annat än ett mål för söndagsutflykter. Att åka spårvagn i östra Berlin är att åka flera decennier tillbaka, charmfullt men alltför gammaldags för de flesta.