Framsidan. Skriverier och foton av Malcolm

Västgötaspången

Jag hade lovat mig själv att mitt i natten ställa mig på Västgötaspången och känna mig tankfull. Och nu stod jag där: jag såg nedströms mot Islandsfallet, snett bakom mig lyste det från fönstren i Västgöta Nation. Där inne fanns min yngsta dotter och hennes man, bröllopet hade stått ute i Skuttunge kyrka på eftermiddagen och bröllopsfesten hade varit precis så vacker som man kunde hoppas.

Och nu har jag två mågar, båda döttrarna är nu gifta. Vattnet rinner fort under spången.

Tiden stannar upp i Värmland

Jag går ner mot den lilla sjön och vet att tvärs över strövar lodjuren och att bakom min rygg, tvärs över vägen, har en björnhona med ungar iakttagits för inte så länge sedan. Nere vid vattnet syns de avbarkade träden där bävrarna varit framme.

Kursen är ganska intensiv och vi gör våra tai chi-rörelser fem-sex timmar om dagen. Temport blir långsammare. En av deltagarna berättar att han brukar köra vägen nerifrån Filipstad och förbi Lertorpet ganska ofta, och då har det gått fort. Nu tycker han att sextio kilometer i timmen känns oroväckande snabbt.