Småtankar vid jul

De senaste kvällarna har jag somnat i min vilfåtölj utan att det kanske funnits så stor anledning, medvetet i alla fall. Jag erkänner min trötthet, med andra ord. I morgon har jag mina sista patienter före jullovet, jag har satt upp några av de trevligaste på eftermiddagen, man måste sluta ljust. Se dem försvinna ut genom dörren och känna sig glad över att ha träffat dem och glädjen inför att nu är "höstterminen" över och lovet börjar. Jag är nog rätt barnslig, egentligen.
Har inte haft tid/ork att köpa julklappar ännu, så det blir lite snävt om tid framöver, men å andra sidan så är jag helt på egen hand måndag-tisdag och jag vet vad jag vill ha tag på. Var ute med ett par vänner och åt, vi gav varandra julklappar att lägga i den glesa pakethög som är pappors lott på julafton. Det är svårt att föreslå julklappar åt sig själv när döttrarna frågar: stegräknare, muttrade jag fundersamt men kom på att kanske kunde jag hitta den jag redan har, och det gjorde jag. Helt ställd vet jag inte något jag önskar, annat än den viktiga julefriden.